Besökarnas egna 33-34


33. Två myror satt i stacken och funderade över livets mening. De var trötta på att dra stickor och mat till stacken varje dag. Efter en del funderande var de eniga om att desertera. Planen var att de skulle träffas under den stora björken i gläntan vid midnatt. Därefter skulle de lifta med svalorna till Afrika. Eftersom de hade olika skift var de tvungna att ta sig till björken var för sig.

Sent på natten en bra bit efter midnatt var båda myrorna framme vid björken. Kan du tänka dig, sa den första myran. Jag har gått den här vägen hundratals gånger och kan den utan och innan, men i natt var den helt förändrad. Mitt på stigen fanns det helt plötsligt ett nytt högt beige berg som inte funnits där förut. Jag började klättra och när jag svettig och trött nådde toppen, fanns det där en tornliknade utsiktsplats. Jag klättrade upp på utsiktsplatsen för att se mig om, men då ruskade hela berget till så jag gled ner för motsatta bergsidan och ner i dalen. Det märkliga var att bergsidorna var helt släta förutom några taniga små strån som stack upp här och var. Nere i dalen upptäckte jag ett nytt berg som såg likadant ut som det första. Efter en del pustande kämpade jag mig uppför även detta berg. På toppen fanns också här en utsiktsplats. Lite skrajsen över det första jordskalvet avvaktade jag något om jag skulle våga klättra upp. Marken kändes dock stabil så jag bestämde mig för att klättra upp. Uppe på utsiktsplatsen kom det ett nytt skalv som var kraftigare än det förra. Jag tumlade ut i tomma intet och föll i vad som kändes en evighet. Som tur var landade jag i mjuk mossa utan några brutna ben. Omtumlad och yr vilade jag mig någon minut. När jag tittade upp på nytt upptäckte jag att berget försvunnit. Kvar var endast en fördjupning i marken. Mycket märkligt.

Jag råkade också ut för en konstig händelse på vägen hit. Först gick jag inget ont anande stigen fram och småvisslade. Då fick jag se en märklig bergsformation som jag inte minns att jag sett förut. På varje sida om mig löpte det långa höga  beige bergsryggar som tillslut gick ihop till ett bredare berg.. De verkade jobbiga att ta sig över och gå tillbaka för att runda den ena bergsryggen skulle ta mycket lång tid. Då fick jag se en tunnel där bergsryggarna möttes. Jag såg den inte med en gång eftersom den nästan helt var täckt av snårigt ris. Jag bestämde mig för att chansa på tunneln. Försiktigt smög jag mig fram. Tunneln var varm och det var fuktigt. Sakta tog jag mig framåt längre och längre. Då började marken att röra sig och jag hörde ljud bakom mig. In kommer en flintskallig snubbe och knuffar till mig så jag studsade bakåt. Innan jag hunnit hämta andan var han ute igen. Strax kommer han in igen men innan jag hann fråga vem han var försvann han på nytt. Det dröjde dock inte länge förrän han kom in på nytt och då frågade jag honom snabb om vad fan han sysslade med. Vet du vad han gjorde då? Den jäveln spottade mig i ansiktet och sedan såg jag inte till honom igen.

34. Eva och Sven Holmlund som inte lyckats få några egna barn, hade bestämt sig för att anlita en sk surrogatpappa för att bilda en liten familj.
På morgonen den dagen surrogatpappan skulle komma på besök kysste Sven sin Eva och sade Jag sticker nu älskling, han kommer nog när som helst.

En halvtimme senare kommer en babyfotograf till bostadsområdet för att försöka sälja sina tjänster med hjälp av dörrknackningsmetoden.
God morgon fru Holmlund. Ni känner inte mig, men jag kar kommit för att...
Oh! Ni behöver inte förklara och säg gärna Eva, svarar fru Holmlund, jag har väntat på Er halva förmiddagen.
Verkligen säger fotografen, det var väl bra det, jag är ju specialist på bebisar.
Det var just det som jag och min man hoppades på, kom in och sitt. Hur kan vi nu komma igång? säger Eva lätt rodnande.
Överlämna det problemet till mig säger babyfotografen, jag brukar oftast först försöka med ett par omgångar i badkaret, sedan en på soffan och kanske ett par på sängen. Ibland kan det vara idé med en omgång på vardagsrumsmattan, där det blir lättare att rulla runt i pigga ställningar.
Badkaret, vardagsrumsmattan? Inte konstigt att det gick dåligt för mig och Sven.
Tja, Eva ingen kan väl garantera nåt perfekt varje gång. Men om vi provar flera olika ställningar och jag knäpper från sex eller sju olika vinklar är jag säker på att Ni kommer att bli nöjd med resultatet.
Jag hoppas att det går ganska fort, säger Fru Holmlund hest.
Viss tid måste man nog räkna med, i mitt yrke måste saker och ting få ta nödvändig tid. Jag skulle kunna skjuta några snabbisar på kanske fem minuter, men då skulle Ni nog inte bli så särskilt nöjd med resultatet.
Skulle jag inte det svarar Fru Holmlund lätt frågande.

Fotografen öppnar sin portfölj och tar fram en mapp med barnbilder. - De här fixade jag på taket av en Londonbuss säger han med ett leende.
Oh min Gud !! utropade fru Holmlund medan hon allt mer intensivt börjar tugga på en näsduk.
Och de här tvillingarna blev verkligen lyckade trots att deras mor verkligen var svår att arbeta med.

Fotografen räckte över fler bilder till fru Holmlund.
Var hon svår? frågade fru Holmlund.
Ja jag är rädd för det. Jag blev till slut tvungen att ta henne till Kungsträdgården för att få jobbet ordentligt utfört. Folk trängdes omkring oss i fyra eller fem led för att se ordentligt vad vi höll på med.
I fyra eller fem led ? väste fru Holmlund medan hennes ögon nu stod rakt ut av blandad skräck och förvåning.
Just det, sa fotografen och i mer än tre timmar dessutom. Mamman gnällde och skrek konstant hela tiden, så jag hade verkligen svårt att koncentreramig på uppgiften. Mörkret närmade sig också, så jag blev tvungen att jäkta på mina skott, men till slut när några ekorrar började att nafsa i min utrustning blev jag tvungen att ge upp.

Fru Holmlund lutade sig framåt.
Du menar att de verkligen tuggade på Din ..ooööhhhh ... utrustning ?
Ja precis så var det, om Du är färdig nu så sätter jag upp mitt stativ så vi kommer igång på allvar.
Stativ???  Eva börjar nu att se väldigt oroad ut.
Ja, jag måste använda ett stativ att vila min Canon mot. Den är nämligen alldeles för stor att hålla själv  - medan jag gör mig klar för aktion.
Fru Holmlund?  ......Eva ?? .........Fru Holmlund?Fru Eva ..... oj, märkligt ........hon svimmade visst !!

Besökarnas egna 35-39  >>

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.    (klicka här för att förlänga premium)(info & kontakt)